 |
 |
|
B Baida baide, baid lited = vänta en stund Baklaid = i skuggan, lutning mot norr, svårt läge Bakukavel = brödkavel Bakusjäkk = att bära någon bak på ryggen fasthållen bara med händerna Bakuås = rund spak med vilken man lägger in tunnbröd i bakugn för gräddning Bangen = du ir int bangen du=du är inte rädd du Bar, ex. bar ig beller = om jag kan Bard = "kant, ""stuolsbarded""=stolryggstöd" Barkmyel = malen savbark, att späda i t.ex. kornmjöl att baka bark bröd av Baurstinnär = golvet utanför härbresdörren Befuetad = barfota Bella = kan, kunna, ed lär du fil bella=det kan du väl göra Beller ex. ig beller kumå = jag kan komma Belltum ex. plur. Belltum int kumå = vi kunde inte komma Bemba = fors, i älven Benda = baxa, brossla Bertsa = barmark, även ord för björksav Biehl = betsel, ex. till häst Bikå = dra på beck på becktråden, även med tömmen fösa på hästen Biling = tvilling Biravin = kvick, duktig, framåt Bismål = besman, våg, handvåg Bistsielig = beskedlig Bit = bett, om t.ex. kniv är vass, skärpt Bjuor = bäver, bjuorn=bävern Bjärt = "klart, tydligt, ""ig minnes ed så bjärt""=minns det så tydligt" Blader = babbla, prata vitt och brett Blaindsa = blänga, titta Bleda = vända sida i bok, bläddra Bluog = blyg Blyöda = blöda Blås-knaip = gräsand Blåttn = mjukna Brenneshl = brännässla Bried = yvyr täcka över Bried å = lägga på, även skryta Brumån = den del av lien som fästes vid orvet = ljåbrumån Bryddsa = brygga, öl t.ex. även kaffe, även brygga vid sjön Brylla = ex. att bryllas = vara nyfiken, blanda sig i Bryllug, an ir bryllug = han är nyfiken Brådum dagum = hon eller han kom inte så snart, "Å kam int brådum dagum" Bråså, bråså åg stjueta = ösa på och skjuta Bråt bråte, bråtad = grävd väg på skrå i backe Bråtlågur = liggande stockar i vinterbasväg, motlågur, att förhindra vägavkörning Brååt ex. an kam int brååt = han kom ej så snart Brååt = överraskad, lindrigare än ""tjippas""" Brö-stikka = "kluven sticka att hänga upp tunnbröd på i härbret så det blev en ""bröjälle""" Buck = bock, även träbock Bucktjylla = pungen Bued = kvinnolivstycke Bued = buedå, bud, skicka bud Bueru = sitthålet i utedasset Bugå å = ansträngt, ed bugär å=det frestar på Bukå å = puffa på, stöta på Bulag = "bolag, ""bulaed""=bolaget" Bulder = "buller, ""ukad bulder""=vilket buller" Bungen = ge vika, böjas, (spuod bugned) Bungenais = tunn, seg höstis Bunk = träskål, även gräs, jmf Bunkris Buolde = böld, varböld Buori, buorin, buorir = borr, borren, borrar Buoru = sitthål t.ex. på utedass Buorå, buoråd = borra, borrat Buos, buosed = avfall från foder m.m. Buos, buosed, buosug = smöhö, skräp, dammig, skräpig Bu-råve = lös i magen efter för mycket sovelätande i fäboden Buu-lag = "fäbodlag, dvs. dom människorna som höll till i t.ex. Nybodarna kallades ""Nybuslaed""" Bygel = buckla, plåtbuckla på bil tex. Byr å = "börja, ""byrer å""=börjar, ""byrd å""=började, ""byrt å""=börjat" Byrå = börja, (verb) Bysta = rugge, tät och frodig växtlighet Bystemma = bystämma, möte där bybor bestämde om byns angelägenheter Byönn-åive = björnide Bår-tåll = ungtall Båta = orka med, ed dar båter ig int å=detta orkar jag ej med Båtaus = "båthus, jämför ""pråmaus""=pråmhus" Båtstad = båtställe ex. vis. vid älven Börg = företagsam, duktig Böts åv = avbalka (bötsa) |
||
 |
 |