L

Lag = vätska

Lagrann = petig, känslig

Lagsam = bra,lagom

Lahlug = lat

Laid = lutning, marklutning

Laida = lida

Laik wihhlan = lika synd om, tyts wihlan nån, tycka synd om

Laiken = likna

Laima = om orten Lima, äv. kvast, Laime

Lain = Lin

Lainds å = förlänga

Laindse = länge, (tid), Laung se=för länge sedan, Se laungå=sedan länge

Lapi = lösmynt person

Las Andsu = Lars Andersson

Las Lasu = dagligt tal för Lars Larsson, jmf. Ul Ulsu

Lat wårå! = låt bli!, ej röra, "latt wårå"=lät bli

Lat å = göra långmjölk, stjyr

Laung = lång. "Lainger, Laingst", storlek, längd

Laungt = långt. "Laingera, Laingst", om avstånd

Lausa = avlusa, rensa skinn från skräp

Leblad = näckrosblad

Leda = ladda ex. gevärspatron

Leesa = släppa ut kreaturen, lösa bindslen

Lees-att = låsa, tex. dörr, stänga

Legsklig = kärvänlig

Lekwel = trots allt

Lema = även "lyöda"=koruka på marken, sägs även om speci ell mössa

Lerpa = tappa, släppa, förlora

Lidulig = ledbar, glapp

Liea = leja, "liea, lier, liegde, liegt"

Liedut = lätt, ledigt, enkelt

Lieka = spela, sjunga

Liekatt = Lekatt

Lieska = elak flicka

Lieskas = vara elak

Lihlkulla = liten flicka

Liid = öppning i gärdesgård, dragstänger

Liilig = liknöjd, lat

Likest = förstärkningsord, "an kåitt e likest an dugde", det mesta

Limmen wid = vakna upp efter medvetslöshet

Limubyörk = hängbjörk, masurbjörk

Limurais = mjukt hängande björkris

Lin = len, mjuk

Lindsed = lingonris

Linnir = linjera

Linu = parallell i skogen, upphuggen gata

Linå = lena, lindra, mildra, "ed ar linåd å lited i dag"=blivit mildare

Linå = öppna på glänt, dörr, "linä aldri så lited å dörär" ett begär

Lited = mycket, eller litet, beror på betoning

Lited = litet, (om mängd) Minna, Minst

Litjyssler = stänger i lider

Litt åv = litet av "djäv mig litt åv dye du ar i byttun"

Littad = trycket har minskat

Litter = gårdsnamn

Littn = kalva, om kor

Litt-tienn = oåtkomlig tjärn med sanka stränder

Littätsin = lättkörd (om lydig häst)

Liuer = dyhål i myrmark

Livad = glad, uppsluppen

Ljuet-åre = hårstrån som kröker sig in i ögat

Ljuoet = ful, används som förstärkningsord, t.ex. "ljuotdritug"=mycket smutsig

Ljuosn = ljusna

Ljuosåvud = ljushuvud

Ljåtå = liefäste på orv

Ludda = sårförband

Lugi, lugån = låga, eldsken

Lugå = flamma

Lukka = locka, tubba, "winas vid"

Lukur = skojare, äv. lång hyvel, rubank

Lulla = vagga

Lunn = lång och grov spak, för att hissa eller väga med

Lunna = släpa, t.ex. ihop timmer med häst

Luoda = loda, med snöre eller vattenpass, även vandra, luffa

Luska = gå

Lutin = villig, intresserad

Lutsi = solkatt, reflex

Luv = lov, skollov

Luvå = lova, "tä luvå åm dsjärå ed"=lova honom göra det

Lyeda = ruka, sing

Lyeligt = roligt

Lysa = långsträckt öppning i skogen

Lyttsknaut = knut som är lätt att öppna med att dra i ena tåten

Lyyt = ljudligt, hörs på långt håll

Lyyt = bara litet varmt

Lyöda,lyeda = löda

Lågållt = låghalt, ena benet kortare

Låja = musbo, lya

Låkka = locka, om hår

Låksaing = små odlade områden här och där före storskiftet, där det odlades lök och rotfrukter osv.

Låkå = lake, (fisken)

Låkå = laka, (watudrågå), urvattna, tex bort med saltet

Lånnad = luden

Låpend-til = bekvämt, arbetet är nära och lätt att nå

Låpå = spilla

Låska = t.ex. spottloska eller dito snor

Låt = åker, t.ex. potatisåker

Låta = det lät någonting, nåt ljud "ig ärd int an lit wid"=jag hörde inte att han sa något

Låta = att släppa kreaturen på bete innanför gärdesgården

Låt-wid = gny, låta höra sig

Låvån = skägglav

Låvåskraika = lavskrika

Läder läderlappen, = fladdermus

Lätsa = läka

Lätskwåda = nybildad kåda eller "dsyryln"

Löpa = brunst hos hund