S

Saing-duos = halm i madrassen tex

Saintsa = sänka, en sänka, att sänka tex i vatten

Sauvelstår "Sauvelstang" = bössa, gevär resp. metspö

Sed "ienn i sed" = en i sänder

Sel gåpin = någon som står och inte gör någonting "seler gåpin"

Sember = sämre

Shlurp = rest, skvätt "shlerp"

Sickt = icke bärande tex blötmyr

Siega = tungt motlut

Sildskåll = sillhuvud, även skämtsamt om fickur

Silålried = sele

Sina = sena, ligament

Sindrag = muskelkramp

Singa = klinga

Singel = kasta, hiva

Sjoklad (sjuklad) = choklad

Sjå etter = vakta, passa

Sjå, kuegå = se, titta

Sjägel = kasta

Sjäppa = tik

Skaide = skidorna

Skakk = krokig, vind

Skalm = en skakel består av två skalmar och tvärslå

Skap sig = bära sig åt, spela teater

Skarre = mager man

Skaver = skramla, darra

Skemma = skada, fördärva

Skepåm "att fårå i skepåm" = arbeta för fort så det blir fel

Skeuvelais = upphängd is när vattnet sjunkit

Skrabbug = sjuk, dålig, snuvig

Skradda = sy

Skraika = mager kvinna

Skral = ömtålig, går lätt sönder, äv sjuk

Skrubbur = stora kardor för ull

Skrutzin = hopskrumpen (efter Lars Levander)

Skråcka = skrynkla till, mest plåt

Skråita = snarka, äv skrodera, skryta

Skrållsted = Städjan, "skrållstäd"

Skråmta = spöka

Skråvå = prassla

Skräppa = skryta

Skrääd-int uorde = han sa rakt ut vad han menade

Skräät = skilt, tex sädeskorn från agnar

Skuevur = den vidbrända skorpan

Skulta = kvitta, göra sig oskyldig

Skum = mörk, otydlig, "stjymma"=mörkna

Skuo = sko, "skuor"=skor, "skuode"=skodde, "skuoed"=skott, gäller hästskor och att sko hästen

Skuolär = skulor, matavfall

Skuomäkär = skomakare

Skurra, Skära = bromsa

Skvader = skratt

Skwadra = feminum som skrattar nästan jämt

Skwaller, skwalder = skvallra, rinnande vatten i bäck hörs skvallra

Skwashl = rännil, mindre älvfåra

Skvekt = skvätt

Skvekta = skvätta t.ex. vatten

Skwimå = skvalpa, "skwimär yvyr"=skvalpar över

Skvåpå = skratta

Skwäl = illtjut

Skwälla = genljuda, eka, äv en blöt smet på golv tex

Skåkå "Skäkär, Skäkäd, Skåkåd" = skaka, darra

Skåle = slogbod utan förtak

Skåma "ärtskåma" = ärtbalja

Skårå-n = skare, skaren

Skåvå = skrapa, skava

Skäkta = sparka med fötterna bakåt, särsk djur

Skära (hårt k-ljud) = raka, skrapa (skär åv)

Smalmånaden = första månaden av graviditet

Smaln "Smalner, Smalned, Smalnad" = smalna, kanske magra

Smatter = smaska, "smattrer, smattred, smattrad"

Smikå = smiska, ge stryk

Smistabb = kubbe i smedjan

Smisted = smidesstäd

Smucken = minska, tryta

Smuelu = smula, subst

Smuelå = att smula, verb

Smyer-brunn = smörklick i välling

Smyra = smörja, subst och verb

Småsåkkred = strösocker

Småuostn = bredbar ost, som keso

Smååt = sakta (ig går smååt ig) jag går sakta jag

Snera = snöra, dra åt

Sneru = snaran

Snerå = snara villebråd

Snieda = brunst, om får, getter

Sniesland = snesland, markyta

Snjuodett = liten mängd nyfallen snö

Snjuodämp = snöfall, "ed ar kumi ien lihhlan snjuodämp"

Snjuoska = utforska, leta

Snjuostsin = fnöske

Snusjälåk = abstinensbesvär vid snusbrist, eg. snusarg

Snåd, snod = ensam

Snåltitt = snål man

Snårkeling = snor som hänger ur näsan

Snårlyeda = seg snor, spottloska

Snårwegg = snorunge (?), viktigpetter

Snässt ad = så bekvämt, jag slapp undan

Spene = spån, träflisa

Spibuorr = snurra, sing.

Spiennas = sparkas, "spienns, spanns, spuonnes"

Spiflugu = spyfluga

Spjåke = kluven smal träbit

Sprettmack = knäpparbagge

Spriga = gro, "sprundsed"=grott, om frön

Spritta = hoppa, "sprått, sprutted" även om gnistor

Språkå = spraka i elden

Spuorå = spåra, ex. vilt, äv göra skidspår

Sputt = spott, saliv

Staig = stig, vandringsled, "staigen, staigär"

Stambel = irra, virra, famla i eller gå i mörker

Stammen = dämmning, äv fören el aktern på båt

Stamned = isdamm som går i älven

Stannfat = stort träfat för mjöl el kött

Stare = fräken el starrgräs

Stashla = stappla

Stiegär = spiselvrån

Stigå = stega, mäta, "stigär, stigäd, stigåd"

Stikåknapp = stegpinne

Stingsflugu = stor fluga, sticker

Stiälås = smyga

Stjier = Skata

Stjietta = retas, skymfa

Stjil = skilje, tex i vävstol

Stjuoke, stjoeke = stjälk, om gräs t.ex.

Stjurr = pengar

Stjäri = näbbmus

Stjöld = brätte på mössa tex, äv tak på byggnad

Storken = torka, stelna, skrumpna i halsen

Straup = att strypa, stänga

Straupe = strupe

Strikke = strömdraget i älven

Strikå = dra kallt

Strikär = snålblåst, kanske kraftig blåst, Ed strikär

Strjuoekienn = strykjärn, pressjärn fanns förr

Strukå "Tä strukå" = föra stråken fram och tillbaka

Strukån = Stråken (fiol)

Struoksticka = tändsticka

Stråjpa = strypa, "stråjper, stråjpte, stråjpt"

Stråjpen "Stråjpner, Stråjpned, Stråjpnad" = kvävs, få något i halsen

Strä = strö, äv höstrå

Strä Sträät, Sträne = strå (gräs)

Stsiepug = ironisk

Stsjiedknaiv = slidkniv

Stsjinnjäkka = skinnjacka

Stsjymbel = skymla, grumla, mörkna, framför ögonen

Stsjyrgrased = tätört

Stsjåvå = skälva, darra, "stsjåv, skåv, skåved, stsjåvend"

Stsjäl i = försöka duger, "kanstsji e wär stsjäl i djärå åderwa- is"=kanske det vore skäl nog, förståndigt att göra på annat vis

Stsjäl min = trovärdig, en som är något så när reko

Stsjärå "Stsjärå tennär" = tandagnisslan

Stsjöldetta = skärmmössa

Stsymbel = skymmer över synen

Stsytu = båtstake

Stsäl min = som man kan tro på, används mest i negativ mening ex. (an dar ir ed int nåd stsäl min) honom är det ing en reda med)

Studir = studera

Stued "iett stued" = ett stöd

Stugudörär = dörren i stugan, även bara en dörr

Stuttkambur = kammor på den näst översta stången på hässjan

Styddsa = skärma av, "du styddser mig"=du står i vägen för ljuset

Styppel = stypplas, falla, snava

Stypyl = stapplande man

Styv = skicklig

Styört = stjärt, fågelstjärt

Stådåruom = stavrum, vedmått, 3x3 alnar

Stårån "sjå stårån" = titta frånvarande, äv benämning på Stare

Ståtå = stamma, i pratet

Stäpa = degen som knådas

Stöll = tok, tokeri

Stöllug = dumdristig, tokig

Stöta = slå (sig), "ig rambled åg stööt mig"

Suepnär = sopor, skrot

Sukkband = strumpeband

Sund = trasig, äv. förstöra

Sund = tex. Laungt sund = långt isär

Suola = kasta, slänga

Suold, Suoeld = Sollerön

Suoma = summa även summan

Surpa = halmhack med mjöl och vatten, att ge hästen

Swaida = svida, gör ont

Swall = is, (swalla)

Swaung, swang = hungrig

Swella = svullna

Swepa = halka i sidled

Swidu = en brända i skogen

Swigå = björkvidja eller anordning att bära in ved med

Swigå = kasta iväg

Swimugg = fjädermygga, knott

Swiva = kasta, hiva

Swålå = svale, förrum i tex. Ladugård

Swära = svärmor, jmf Swäre = svärfar

Syeks "syeks int dugå" = passar inte

Syekt = hunnit, äv sökt

Syela = att maska i jobbet tex

Syelug = senfärdig

Syetsa = leta

Syetses ad = kommer åt bra

Sykta = sikta

Syra = sörja, att sörja

Så = laggkärl

Så att = så igen, anlägga ny vall

Så åv = så färdigt för säsongen

Såd, sådär = får, fåren

Sådär = avfall vid tröskning, sädesskal, även plural för får (djuren)

Sålt-tann = saltkorn (av grovsalt) korn som en tand

Såppa = att såppa = korna letar efter svamp

Sår = ett sår, han sår

Så-sån-såär = träkärl, ho, så

Säma = sämja

Sämas = att samsas

Säskuonned = utsäde, alla sorter

Säs-åtsin = såningshöken, när den sjöng var det dags att så

Säta = respektera